Simon liksom Simon Andersson fick inte plats i JVM-truppen och efter en vecka av bitterhet så stod dem i alla fall på startlinjen i Bergebo. Under Lördagen var det ett 2 kilometerslopp och en sprint över 200 meter. Båda gångerna fick Simon se sig besegrad av teamkollegan Mr.Andersson som båda gångerna var snabbast. På sprinten bestod hela pallen av Sunpocketåkare då även Jeppe klev upp på pallen.

Under Söndagen skulle Halli få sin revansch på Simon genom att ta hem DM-Guldet på 10 km Fristil, Halli gjorde ett stabilt lopp och segermarginalen skrevs till 24 sekunder före Simme. Dubbelt Sunpocket alltså ;) Kanske berodde det på en gemensam uppladdning hemma hos Simme under lördagskvällen. :)

Gustav som ska åka JVM har vart och tränat och laddad på Idre Fjäll inför det som komma skall. Han avnjöt fyra riktigt fina dagar innehållande en massa fina skidpass i nypredarerade spår och solsken. Förhoppningsvis var det den rätta uppladdningen och nu väntar några lugna dagar i Mora innan Gustav beger sig till Estland i jakten på medalj!

/ Teamet 

Helgen som var åkte jag två tävlingar i Åsarna som är en av fyra helger med tävlingar i Junior cupen denna vinter. Uppladdningen var inte den bästa då jag vart sjuk direkt efter WC tävlingen i Tyskland, vilket skulle kunna vara svaret på frågan varför jag inte riktigt var på G under mitt premiär race. Sjukdomen hängde med hela förra veckan men väl på tävlingsdagen kände jag att jag var frisk nog att tävla igen.

Under lördagen var det sprint i klassisk stil. Gjorde ett bra kval och åkte in som 2:a. Åkte bra och taktiskt i både kvart och semi för att spara krafterna tills finalen. Men denna dag var inte min dag. I finalen small det bara till och sen låg man där och käkade snö efter en tajt kurva halvvägs in i loppet. Hade ingen stans att ta vägen när Simon Persson klev ut framför mig. Men men sprint är ju sprint.

Under Söndagen var det ett lopp över 10 km skate. Gjorde en bra insats och åkte in som 3:a och bästa svensk. Tappade det mesta av tiden på första varvet då jag öppnade lite lugnt. Loppet kändes helt okej, dock tycker jag att jag inte höll farten på dom lite flackare partierna som vanligtvis brukar vara en av mina starkare sidor. En bra helg vart det i alla fall och tror om jag nu räknat rätt att jag har ledningen i cupen.

Nu blir det till att komma igång med träning igen för att ladda tills nästa cup helg som går i Torsby i slutet av jullovet.

/ Gustav 

Skidorna kastadeds ut och jag fann min madshus utrustning slängd på backen som alltid gör sitt bästa för att hjälpa mig till en maximal insats! Jag insåg ganska snabbt att vädret var på topp: Blåsigt, kallt, ja man skulle ju inte kunna kalla de för sommar! Uppvärmningen skulle hållas på "Den fina 5:an" Som halli så fint brukar uttrycka sig. Tempot på uppvärmningen bestod av ett 2:an hets, där dom lite yngre 2:orna ska konkurrerade om att få ha makten på uppvärmningen, en prestige fylld inbördes tävling där ingen vill vika ner sig.. men men,  rutinerad som man är så tog jag uppvärmningen i min takt, min puls, kortsagt en lagom fart! Vi styrde sedan kosan till starten av "Saras bana" där starten av de brutala intervallerna där allt motstånd skulle krossas!!! Arne drog snabbt iväg för att få en lucka ner till mig, jag insåg att jag var tvungen att ge mig av, luckan fran till Arne får inte bli för stor. Efter ca: 30 sek var jag ikapp arne och la mig tätt i rygg för att kunna ligga på mitt A1-A2 för att spara på krafterna medans arne låg frenetiskt och matade 3:an! Vid start av den andra intervallen blev Arne nervös och ville släppa upp mig i tät, tyckte mig även skymta arnes vita rumpa ute i en buske innan där de troligtvis komm en nervös blaffa i rinnande form, kan även ha innehållt spår av blod! Jag stod och laddade länge innan jag slutligen hoppade igång på 2:an för att ge mig ut på min intervall! Ca: 3 min in på intervaller insåg jag hur behaglit de är med tröskelintervaller man upplever en harmonisk kännsl med en blandning av hat och ilska. Man kan ligga där och åka i ett snabbt och behagligt tempo, jag grubblade då på hur motståndet skulle krossas, efter en stunds grubblande kom jag på idén, idén som skulle krossa dom andra mentalt! Jag skulle nämligen köra 2 intervaller fler än de övriga fältet. De resterande intervallerna var över på ett klick. Jag kände mig nöjd, jag hade krossat mitt motstånd jag hade nått mitt mål. Jag hade de mentala övergreppet: jag hade åkt 2 intervaller mer en ALLA andra, jag som även mina konkurenter viste att detta skulle synas i resultatet redan i nästa tävling! Detta är något jag i varje tävling ska ta med mig: hur trött jag än blir är jag alltid lite starkare än mina konkurrenter, jag har ju faktist åkt 2 intervaller mer än mitt motstånd!!